Utvisningspolitik ersätter invandringspolitik

Försämrade villkor för invandrare och ökade möjligheter att utvisa dem är en bärande del av Tidöavtalet. Här redogörs för genomförda och planerade lagändringar.

Tidöregeringen riktar in sig på att försvåra livet för invandrare från tredje land, dvs. utanför EU/EES och de nordiska länderna. Till "tredje land" hör t.ex. Storbritannien, USA, Kanada, Australien förutom länder i Sydamerika, Afrika och Asien. Vissa lagar gäller enbart asylsökande och flyktinginvandrare.

Det är oklart vilken politik Socialdemokraterna kommer att föra om de vinner valet 2026. Hittills (oktober 2025) har de röstat med Tidöregeringen i samtliga lagförslag som rör migration.

Några genomförda lagändringar (oktober 2025)

"Särskilt” ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd togs bort 1 januari 2023. Nu krävs "synnerligen" ömmande omständigheter. Invandrare av alla sorter, vuxna som barn, drabbas av orimliga utvisningsbeslut. Dit hör barn som fyllt 18 år, funktionshindrade i behov av god man, barn som utvisas till barnhem i länder där de ej förstår språket och pappor till barn som är svenska medborgare.
Spårbyteslagen gav möjlighet för asylsökande som fått avslag att få uppehållstillstånd för arbete. Den togs bort 1 april 2025, utan övergångsbestämmelser. Det drabbar personer med fasta anställningar sedan flera år, ofta i bristyrken, samt deras familjer.
Preskription av avslagsbeslut efter fyra år upphävdes 1 april 2025. För att kunna ansöka om asyl på nytt måste man vara utanför Sverige/EU minst fem år.
Angiveriskyldighet för rektorer, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen m.fl. myndigheter sedan 1 januari 2025. Om de får kontakt med en person som saknar uppehållstillstånd ska de anmäla detta till polisen eller Migrationsverket. Det kan bli svårt för både socialtjänst och sjukvården att förhindra att deras uppgifter når vidare till polis och Migrationsverket.
Svårare att bli svensk medborgare, framför allt när det gäller att bevisa sin identitet. Detta drabbar människor från t.ex. Afghanistan och Somalia, där godkänt folkbokföringssystem saknas. Ungefär 5 000 ungdomar fick uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, där det inte ställdes krav på visad identitet. De saknar ofta möjlighet att bli svenska medborgare.

Planerade nya lagar före valet 2026

Skärpta krav på vandel för uppehållstillstånd. Det saknas definition av "vandel". Tredje landsmedborgare som hoppas på förlängt uppehållstillstånd har blivit uppmanade att ”vakta sin tunga”. Vandelslagen innebär inskränkningar i yttrandefriheten för en viss grupp invånare.
Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd. För att få del av sjukersättning, barnbidrag, föräldrapeng, bostadsbidrag m.m. måste man ha bott i Sverige med uppehållstillstånd i minst fem år. Kommuner ska inte kunna ge bistånd till papperslösa.
Utmönstring av permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper. Flyktinginvandrare ska bara kunna få tillfälliga uppehållstillstånd, vanligen på två år. Redan utdelade permanenta uppehållstillstånd ska återkallas och det ska utredas om personen kan få ett tillfälligt uppehållstillstånd. För förlängning av uppehållstillståndet krävs bland annat att man kan försörja sig. Det försvårar fortbildning, utbildning, att byta anställning, att bilda familj med mera.
Skärpta krav för svenskt medborgarskap. Förutom att bevisa sin identitet enligt Migrationsverkets krav ska man kunna försörja sig själv och man ska klara ett medborgartest. Personer som har svårt att få jobb, t.ex. medelålders kvinnor med låg utbildning, funktionshindrade och sjuka, och de som inte kan bevisa sin identitet, får leva i permanent osäkerhet livet ut.
Ingen rätt till offentligt biträde under asylutredningen. Dessutom begränsas rätten till offentligt biträde i samband med överklaganden. Det medför sämre kvalitet på utredningarna och ökade svårigheter att få gehör i domstolen. Fler personer med asylskäl kommer att få avslag.
Skärpta krav för anhöriginvandring. Anknytningspersonen ska ha bott minst två år med uppehållstillstånd i Sverige. Försörjningskravet ska utökas, dvs. anknytningspersonen ska försörja sina anhöriga under längre tid än nu (två år).
Återkallelse av medborgarskap. Detta är en grundlagsändring och kräver två omröstningar i riksdagen med val emellan. I nuvarande system räcker det med 51% majoritet för att ändra grundlagen. I det förslag som kan tänkas gå igenom efter valet 2026 kommer det att krävas 75% majoritet i andra röstomgången.